Var SD:s islamkritik en utstuderad valstrategi?

Kvartal 5 november 2026

När Jimmie Åkesson under den sista partiledardebatten innan riksdagsvalet sa att det kan bli det första valet i Sverige där den muslimska invandringen fäller avgörandet så var det kulmen på SD:s politisering av islamkritiken under valrörelsen. Men efter valet är partiets islamkritik som bortblåst.

Var det bara en utstuderad valstrategi, frågar sig Kashif Virk, som också bemöter argumenten som framförs i Richard Jomshofs islamkritiska bok Kafir.

”Det här kan bli det första valet i Sverige där den muslimska invandringen som vi har haft i vårt land fäller avgörandet…”

Detta påstod Jimmie Åkesson i den sista partiledardebatten innan riksdagsvalet.¹ Det var kulmen på Sverigedemokraternas politisering av islamkritiken under valrörelsen. Partiets hårda ton mot muslimer ansågs sedermera ha varit en anledning till deras försämrade valresultat.² Nu efter valet är partiets islamkritik som bortblåst, vilket stärker tesen att den varit del av en utstuderad valstrategi.

I syfte att intellektualisera kritiken släpptes Richard Jomshofs bok Kafir mitt under valrörelsen. Uppståndelsen kring boken var ganska omfattande, men gensvaret från muslimer har hittills varit lågmält. Syftet med min artikel är att bemöta de teser som framförs i boken.

”Islam är ondska”

Boken tillför egentligen inget nytt till den islamkritiska litteratur som publicerats i Väst under de senaste århundradena – annat än att kritiken är omstöpt efter tidsandan. I boken drivs en huvudsaklig tes, förenklat: Muhammed var ond, och all ondska som skett ”i islams namn” kan härledas till honom. Det är en svag tes, och jag ska återkomma till den senare.

För oss muslimer var Muhammed fredsfursten som döpte sin religion till just ”fred”. Han etablerade ett universellt människovärde och värdesatte människoliv.^3,4 Han förbjöd grymma samtida seder som tortyr och plundring.^5,6 Han framträdde under en tid då slaveri förekom i alla kulturer, men var befriare för denna förfördelade samhällsklass. Han gav kvinnor och barn – särskilt föräldralösa – rättigheter utan motstycke, och hans godhet var inte begränsad enbart till trosfränder.^7,8 Han utstod smädelser och var tolerant mot meningsmotståndare.⁹

Idén i Väst att islam är en religion av krig har medeltida anor. Den grundar sig i en historiebeskrivning där islams tidiga krig tas ur sitt historiska sammanhang. Ingen rationell person anser idag att alla krig är orättfärdiga. Krig föranleds ofta av upplevda eller reella angrepp på en stats eller grupps suveränitet. Så de initiala frågorna man bör ställa sig när man studerar de tidiga krigen i islams historia är: Vad föranledde dem och i vilken omfattning tilläts de?

Krig i självförsvar

Islam grundades i Mecka år 610. De första 13 åren präglades av förföljelser, fördrivning, tortyr och mord på dem som anammade tron. Muslimers egendomar beslagtogs och de utsattes för omfattande social bojkott där handel och äktenskap med dem förbjöds. Under dessa omständigheter uppmanades de visa tålamod, och till sist migrerade de fredligt till Medina.¹⁰

”Detta är oerhört humana krigslagar som idag inte ens upprätthålls av demokratier.”

När det pluralistiska samhället i Medina etablerades utsågs Muhammed till dess unisona ledare. Detta upprörde hans plågoandar i Mecka, som skickade hotbrev och begärde att han skulle överlämnas – annars väntade utrotningskrig.¹¹

I Medinakonstitutionen som togs fram gemensamt mellan muslimer, avgudadyrkare och judar i Medina fanns ingen motsvarande krigsförklaring mot Meckaborna.¹²Där kom man istället överens om att försvara staden gemensamt och inte bistå yttre fiender i ett eventuellt angrepp. Det här var en mycket orolig tid och muslimerna förutsåg en upptrappning av de tidigare förföljelserna.

Den första versen i Koranen som tillät muslimerna att strida var tydlig med att det skulle vara i syfte av självförsvar.¹³ Krig fick endast utkämpas så länge den motsatta sidan fortsatte med fientliga aktioner, och om de anhöll om fred skulle förslaget godtas ovillkorligt.^14,15 Till skillnad från motståndarna begränsades muslimer med en rad andra regler för strid – kvinnor och barn fick inte angripas, skändning av kroppar förbjöds och krigsfångar skulle behandlas humant.^16,17,18 Detta är oerhört humana krigslagar som idag inte ens upprätthålls av demokratier.

”Inget tvång i religionen”

Koranen tillät muslimerna föra krig i tre grundläggande syften; regelrätta försvarskrig, i syfte att etablera frihet, och för vedergällning.^19,20,21 Även idag motiveras krig ofta av dessa anledningar. Tillåtelsen till väpnat försvar gavs inte för att sprida religionen med tvång.²²

Till skillnad från fienden var muslimerna extremt dåligt rustade och saknade allierade. De var dessutom ständigt i underläge både numerärt och militärt. Som exempel kan anges den första och sista striden som utkämpades av Muhammed. I slaget vid Badr år 2 AH hade muslimerna 313 man, 2 hästar och 70 kameler.²³ Fienden hade 1 000 man, 100 hästar och 170 kameler.²⁴ Vid Hunayn år 8 AH stod 12 000 muslimer mot 20 000 fiender.²⁵

Det faller alltså på sin egen orimlighet att Muhammed skulle ha fått idén att sprida islam med våld så fort han etablerade sig i Medina. Förutsättningarna för detta var dystra, minst sagt. Dessutom skulle hans egen lära, ”det finns inget tvång i religionen”, ha förkastat detta. Vi finner ingen dokumentation om en enda person som tvingades konvertera till islam. Inte ens vid det fredliga återtagandet av Mecka år 630 skedde det, då Muhammed i en historiskt unik och storsint handling förlät sina landsmän för mer än två decennier av brott.²⁶ Den brittiska historikern Stanley Lane Poleskrev följande om händelsen:

”The day of Mohammed’s greatest triumph over his enemies was also the day of his grandest victory over himself. He freely forgave the Kureysh all the years of sorrow and cruel scorn they had inflicted on him; he gave an amnesty to the whole population of Mekka.”²⁷

Viktigt med historisk kontext

Efter det fredliga återtagandet av Mecka förkunnades det för de fientliga stammarna i Arabien att då de insett att deras försök att utplåna islam med våld hade misslyckats, fick de nu tre alternativ:

1. Acceptera islam och ingå i det muslimska folket, och få sina tidigare brott förlåtna.
2. Acceptera muslimernas styre och betala skyddskatten (jizya).
3. Förbereda sig för strid.²⁸

Mot bakgrund av de händelser som nämnts ovan, och i ljuset av samtida krig som utkämpas just nu, kan man dra slutsatsen att dessa alternativ var helt berättigade.²⁹Genom att underordna Arabiens stammar och pressa dem att ingå ett nytt avtal skulle ytterligare blodspillan förhindras.

När vi studerar de olika militära och strategiska aktioner som Muhammed genomförde, bör vi ha den historiska kontexten i åtanke. Arabien var vid denna tid ett klansamhälle utan någon central auktoritet. Relationen mellan stammar och bundsförvanter reglerades genom avtal, och när ingångna förbund bröts utkrävde den förfördelade parten sin rätt enligt rådande normer. Att enstaka individer eller grupper angreps av muslimerna var på grund av att de brutit ingångna avtal och bedrivit krigshets mot Medina. Det var i förebyggande syfte för att förhindra ytterligare blodspillan. Ett flertal demokratier angriper idag andra stater med förevändningar. Men Muhammed baserade sitt agerande på precisa underrättelser och ofta förlät han fienden – som vi såg exempel på ovan.^30,31

Islams tidiga krig sanktionerades alltså under särskilda förhållanden som rådde vid den tiden. Muslimer i olika tider har rättfärdigat sina krig med hänvisning till dem, och huruvida de förhållit sig till islams principer eller inte är en öppen diskussion.   

Islam och slaveriet

I boken driver Jomshof tesen att det till skillnad från kristendom inte fanns något internt muslimskt motstånd mot det rådande slaveriet, snarare sanktionerades det. 

I själva verket framstod islam som en oerhörd lättnad för slavarna vid denna tid. Slaveriet föregick islam, och islam begränsade dess omfattning radikalt genom att lära ut frigivandet av slavar som en dygd och likställa deras människovärde.^32,33I en av ett flertal hadither om slavars rättigheter sade Profeten: 

Era slavar är era bröder som Allah har placerat under er befogenhet. Den som har befogenhet över sin broder, skall bespisa honom med den mat han själv äter och klä honom med det han själv bär. Belasta dem inte mer än vad de förmår, och om du gör det så ska du hjälpa dem.³⁴

Rätten att ta fångar begränsades till de krig vars uppkomst nämnts ovan.³⁵ De kunde sedan befrias genom att släktingar betalade lösensumma eller att ett kontrakt upprättades varigenom de själva bekostade sin frihet.³⁶ Koranen var tydlig med att denna regel endast skulle gälla under rådande krigstillstånd.³⁷

Ett bevis för islams gunst för slavar var att bland de första som accepterade islam var uppemot en tredjedel slavar. Bland dessa återfanns Zaid, som Profeten fick i gåva och lät befria och adoptera, samt Bilal, islams första böneutropare. Om islam sanktionerat slaveri, skulle dessa individer aldrig ha konverterat med risk för sina liv och sin frihet. Flera av dem fick senare viktiga ämbeten i det muslimska samhället. Detta mönster ser vi även genom islams historia.³⁸

Om man således begrundar Muhammeds agerande objektivt vore det fullt rimligt att dra slutsatsen att han gradvis avskaffade slaveriet genom att integrera slavarna in i det övriga samhället. Även i Väst avskaffades slaveriet gradvis innan det förbjöds helt.

Vi finner också fler storsinta exempel på Muhammeds beviljande av amnesti. Den fientliga stammen Mustalaq förläts och krigsfångarna som togs bland dem släpptes fria efter att en kvinna därifrån gifte sig med Muhammed.³⁹ Efter slaget vid Hunain kom stammen Hawazins representanter till Muhammed och anhöll om frigivandet av deras släktingar, vilket godtogs.⁴⁰ Exemplet av Quraysh har redan givits ovan. 

Ett ödmjukt förslag

Att döma en religion eller ideologi utifrån allt ont som har begåtts i dess namn är en intellektuellt ohållbar princip. Det avgörande måste vara vad läran faktiskt föreskriver, inte enbart vad människor har gjort med hänvisning till den. Tillämpas inte samma måttstock på kristendomen, som Jomshof lyfter fram i boken som kontrast, blir det tal om selektiv argumentation snarare än konsekvent idéanalys. Kristendomen uppkom dessutom under helt andra förutsättningar och Jesus åtnjöt aldrig någon världslig makt.

”Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti och har därför många beröringspunkter med traditionell islam i sina värderingar.”

I detta sammanhang bör nämnas att hadith- och siralitteraturen som Jomshof hänvisar till i boken ej är samtida med Muhammed, utan den traderades muntligt och skrevs ner ett par generationer efter hans död. Det innebär inte att den förkastas helt av muslimer, snarare att varje källa läses kritiskt med Koranen som måttstock – som sammanställdes av Muhammed själv. 

En viktig poäng med boken är att belysa det förtryck som idag förekommer i muslimska majoritetsstater.⁴¹ Jag fördömer det lika mycket som Jomshof. Men medan han påstår att dessa länder agerar helt i enlighet med islam, är min ståndpunkt att de gör det diametralt motsatta. Min hållning grundar sig även i en hadith där Muhammed förutspår att en tid ska komma då inget av islam återstår förutom dess namn och muslimerna ska vara den huvudsakliga källan till världens ofrid och terror.⁴²

Enligt min mening vore det därför ett klokt vägval av partiet att vara tydliga med att det är extrema former av islam som man vänder sig emot, utan att avskräcka muslimer i allmänhet med exempelvis krav på slöj- och moskéförbud. Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti och har därför många beröringspunkter med traditionell islam i sina värderingar.⁴³ Kritiken mot intoleranta former av islam delar de med många muslimer.

Vem vet, kanske ”muslimska röster” en dag blir till partiets fördel?

FOTNOTER

1. https://www.svd.se/a/K89yge/akesson-forsta-valet-som-avgors-av-muslimer
2. https://www.sverigesradio.se/artikel/darfor-backar-sd-i-valet-valjarna-dras-at-tva-hall
3. https://www.prophetmuhammad.com/ahmad/23489
4. https://readquran.app/5:33
5. https://sunnah.com/muslim:2613b
6. https://sunnah.com/abudawud:2705
7. https://readquran.app/4:128
8. https://readquran.app/60:9https://sunnah.com/bukhari/23/70
9. https://sunnah.com/bukhari:6024https://sunnah.com/bukhari:3610
10. https://new.alislam.org/library/books/life-character-seal-prophets-vol-1?option=toc&page=219
11. https://sunnah.com/abudawud:3004
12. https://en.wikipedia.org/wiki/Constitution_of_Medina
13. https://readquran.app/22:40
14. https://readquran.app/2:194
15. https://readquran.app/8:62
16. https://sunnah.com/muslim:1744
17. https://sunnah.com/ibnmajah:2857
18. https://readquran.app/8:71
19. https://readquran.app/22:40
20. https://readquran.app/2:194
21. https://readquran.app/9:14
22. https://readquran.app/2:257
23. Efter hijra, muslimsk tideräkning.
24. https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Badr
25. https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Hunayn
26. https://en.wikipedia.org/wiki/Conquest_of_Mecca
27. Stanley Lane-Poole, The speeches and table-talk of the prophet Mohammad(London 1882), Introduction, s. 46–47
28. https://sunnah.com/muslim:1731a
29. Inte minst det i Gaza, som många rättfärdigar utan reservation.
30. https://new.alislam.org/library/books/life-character-seal-prophets-vol-2?option=toc&page=102
31. https://readquran.app/42:41
32. https://readquran.app/90:14
33. https://readquran.app/2:179
34. https://sunnah.com/muslim:1661c
35. https://readquran.app/8:68
36. https://readquran.app/24:34
37. https://readquran.app/47:5
38. https://en.wikipedia.org/wiki/Mamluk
39. https://sunnah.com/abudawud:3931
40. https://sunnah.com/bukhari:2539
41. Kapitel 11 i boken.
42. https://sunnah.com/mishkat:276
43. https://www.expressen.se/debatt/finns-sd-forslag-jag-som-muslim-kan-sta-bakom/