Medan vi fastar frivilligt svälter barnen i Gaza

Medan vi fastar frivilligt svälter barnen i Gaza

Expressen 19 mars 2024

Jag hoppas även att alla muslimer som fastar under denna ramadan ska skänka en djup omtanke, omsorg och bön för folket i Gaza. 

Den hunger vi känner under dygnets alla timmar bör påminna oss om den svält som Gazas befolkning utsätts för, skriver Kashif Virk. 

DEBATT. Just nu pågår den muslimska månaden ramadan. Det är en månad som låter oss muslimer genomgå hunger och törst för att på så sätt öka vår empati och medkänsla för andra människor. 

Fastan lär oss att hunger och törst är ett vardagligt inslag i den fattiges liv, och inte bara är begränsad till en viss period av året. Därför bör vi agera för att bekämpa hunger och törst runtom i världen.

När muslimer runtom i världen genomgår ramadan i år, är det många som känner djup sorg och förskräckelse över den påtvingade hunger som befolkningen av Gaza utsätts för. 

Enligt FN-organet World Food Programme står svälten inför dörren, och halva befolkningen (1,1 miljoner människor) har uttömt sina matförråd.Många barn har redan svultit till döds. 

De siffror som detta krig generar väcker fasa och förskräckelse. Över 33 000 människor har dött, varav ett tusen i Israel. Av dessa är cirka 13 000 barn och 8 000 kvinnor. Mer än hälften av alla hushåll i Gaza är helt eller delvis förstörda, och dessutom ett stort antal skolor, universitet, sjukhus och religiösa byggnader. 

På ett så tätbefolkat område, där hälften av invånarna är barn, har tusentals ton av bomber släppts sedan krigets inledning. Man kan fråga sig vad slags framtid som väntar folket i Gaza efter en sådan domedagsliknande förödelse? 

Jag har sedan länge slutat titta på tv-nyheterna. Åtminstone gör jag det inte längre lika ofta. Bilden av massdöd och förstörelse är svår att ta in. Mediernas orättfärdiga vinklingar där Israels perspektiv ställs över det palestinska folkets lidande är också svårsmält för mig. Att Gazas invånare förvägras universella mänskliga rättigheter verkar inte heller göra våra makthavare särskilt förargade. Det är som att rädslan för den israeliska statsmakten har satt munkavle på dem.

Vad tjänar ett krig till som inte gör skillnad på civila och stridande? Vilken slags fred önskar Israel, om landet genom sitt agerande lägger grund för flera generationer av extremism och terrorism? Innebär rätten till självförsvar att man i sin krigföring frångår all proportionalitet?

Den starkare måste besinna sig

Vi – det svenska folket – har genom vårt slappa agerande svikit barnen i Gaza. Sverige, som en gång varit känt som en oberoende medlare i krigstid, och en global förespråkare av rättigheter och friheter, har inte levt upp till detta rykte när det kommer till kriget i Gaza.

”Att döda en oskyldig människa är att döda hela mänskligheten”, står det i Koranen (5:33). Att se det vi ser men ändå inte göra något konkret för att förhindra det, tar ifrån oss något av vår mänsklighet.

Att söka hämnd för en oförrätt är mänskligt. Men i en konflikt – vare sig på individuell, grupp eller global nivå, är det alltid den starkare parten som bör visa besinning och självbehärskning. Att följa den internationella humanitära rätten samt den Internationella domstolens (ICJ) domslut åligger varje demokrati. Annars urholkas den internationella rätten, med risk för global anarki och världskrig. På denna punkt bör vår regering sätta press på Israel.

Jag hoppas även att alla muslimer som fastar under denna ramadan ska skänka en djup omtanke, omsorg och bön för folket i Gaza. Den hunger vi känner under dygnets alla timmar bör påminna oss om den svält som Gazas befolkning utsätts för. 

Vi bör alla med enad röst sätta press på våra makthavare att verka för fred och rättvisa.


Av Kashif Virk

imam vid Islams Ahmadiyya församling och samhällsdebattör

Du har kanske missat

Upptäck mer från Imambloggen

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa