#FrågaEnMuslim i Nybro

#FrågaEnMuslim i Nybro

Barometern 25 augusti 2021

Kampanjen ”Fråga en muslim” stannade på tisdagen till i Nybro. Tre imamer från grenen Ahmadiyya diskuterade sin tolkning av islam, läget i Afghanistan och vikten av att känna sig svensk.Kampanjen ”Fråga en muslim” besöker den här veckan flera städer i södra Sverige. Initiativet startade för ett par år sedan och är ett samarbete mellan två församlingar inom den islamiska grenen Ahmadiyya.
– Det är väldigt svenskt att inte våga fråga. Vem kommer till en moské och ställer en fråga? Det händer ju inte. Så vi tänkte att vi kommer ut till människorna i stället, säger imamen Kashif Virk.
Ahmadiyya växte fram i Indien i slutet av 1800-talet. Många muslimska grupper anklagar grenen för att vara icke troende. Syftet med kampanjen som pågår nu är att svara på frågor om vad Ahmadiyya står för.
– Vi är väldigt tydliga vilka vi är, Ahmadiyya-muslimer. Vi berättar också att våra trosfränder i många länder i världen är förföljda av andra muslimer. Vi står absolut inte här med ”islamsk flagg”, men samtidigt menar vi i enlighet med vår övertygelse att vi representerar den sanna islam, och det ger vi argument för, säger Kashif Virk.


– Samtidigt fördömer vi talibanerna, ISIS, al-Qaida. Vi fördömer till och med att religion och politik uppblandas. Statliga lagar kan man påtvinga folk men religiösa lagar är inget man kan tvinga folk till, utan det handlar om övertygelse.
Känner du ofta att alla muslimer klumpas ihop av Västvärlden och svenskar?
– Det är mänskligt att vi placerar människor i kategorier för det gör det enklare för oss själva. ”De är muslimer. De är shia”, tänker man. Att det klumpas ihop är helt naturligt, säger Kashif Virk.
Men stör det inte dig att människor sätter likhetstecken mellan dig och det som talibaner och ISIS utför?
– Jag har alltid sett det som en möjlighet. Men ja, det kan vara tråkigt för barn och ungdomar som går i skolan att de klumpas ihop – de har inte samma religiösa bakgrund och är inte lika pålästa som jag.
Hur känns det när ISIS och andra extremister gör saker i guds eller Allahs namn?
– Det är såklart fruktansvärt. Deras avsikter, deras dåd, deras människohat – det sårar mig djupt att de använder min religion och att de gör det mot andra muslimer. De ger uttryck för den värsta formen av intolerans, säger KashifVirk och utvecklar:
– Studerar man ISIS och vilka människor det är som ansluter sig så är det inte av religiösa skäl utan det är gemenskapen de söker. De (ISIS och andra islamistiska grupper, reds. anm.) kan inte framställa en enhetlig tolkning av religionen som rättfärdigar det de gör utan de måste ägna sig åt väldigt mycket ”pick and choose”.

För att motverka religiös extremism i Sverige menar Kashif Virk att det enskilt viktigaste är att nyanlända, flyktingar och andra generationens invandrare känner sig som en del av landet. Han är av uppfattning att bästa sättet att uppnå en känsla av tillhörighet är genom just samtal och diskussion.
– Det är en tvåvägskommunikation där samhället också måste visa att ”ni är en del av landet”.
När man bjuder in människor från hela världen och bygger ett multietniskt land med fantastiska möjligheter, då är det vår skyldighet att lära känna de minoriteter vi bjudit in, säger Kashif Virk, som själv är född i Sverige.
Kashif Virk menar att religionsfriheten i Sverige och det faktum att samhället i hög grad är sekulariserat innebär att flera religioner och inriktningar tillåts utövas.
– Vi muslimer i Sverige ska vara jättetacksamma för de möjligheter vi har här. Konflikter mellan exempelvis sunni och shia är inte tillåtet – och staten skyddar oss. Vi kan bygga moskéer, vi kan fira våra högtider, många får ledigt vid fredagsbönen och även om det förändras så har många stor förståelse. På det sättet är det fantastiskt.
De senaste veckorna har världen följt utvecklingen i Afghanistan där talibanerna har återtagit makten efter att de amerikanska trupperna lämnat landet. Kashif Virk, som håller på att slutföra sin master-examen i religionshistoria, fördömer talibanregimen.
– De (talibanerna, reds. anm.) är varken idioter eller benhårda fundamentalister – de är pragmatiker. De är pragmatiker inom vad deras flexibla världsbild tillåter, säger han och fortsätter:
– Jag vet inte om talibanerna har folkligt stöd, men de har inget motstånd som är värt namnet i alla fall. Tyvärr kommer de att plåga kvinnor, barn och andra människor i kanske årtionden innan något händer. Det kommer vara en svår tid för det afghanska folket och det är dem vi lider med just nu.

I ett längre perspektiv tror Kashif Virk att någon av världens supermakter kommer att intervenera i Afghanistan – precis som Storbritannien, Sovjetunionen och USA redan har gjort.
– Jag tror inte att talibanerna kommer få något erkännande. Något land kommer se sig berättigat att ta över. Det kan vara Ryssland eller Kina. Sådan här retorik kommer leda till att någon stor maktfaktor, inte nu men i framtiden, kommer att ockupera landet, säger han.
Kampanjen ”Fråga en muslim” stannar till i Kalmar på onsdagen och torsdagen och avslutas i Karlskrona på fredag.

Samuel Slättman
Text och foto

När man bjuder in människor från hela världen och bygger ett multietniskt land med fantastiska möjligheter, då är det vår skyldighet att lära känna de minoriteter som vi har bjudit in.


Kashif Virk, imam

Kampanjen ”Fråga en muslim” besökte på tisdagen torget i Nybro. Ahmadiyya-imamen Kashif Virk svarade på Nybrobornas funderingar om den muslimska grenen.

You May Have Missed

Upptäck mer från Imambloggen

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa