Rätt islam krävs för att rehabilitera återvändarna
SLUTREPLIK. Jag är väl medveten om reaktionerna på min artikel, och jag är tacksam för att de repliker som har inkommit givit mig möjlighet till förtydligande. När jag säger en andra chans, så innebär det att ett samhälle bär ansvar för sina medborgare, även IS-medlemmar.
Om de begår brott ska samhället stå rustat att ge rättmätiga straff och integrera och möjliggöra deras rehabilitering in i samhället. Här spelar demokratiskt sinnade muslimska grupper en oerhört viktig roll. Myndigheters arbete med radikaliserade individer från IS måste kompletteras med religiösa församlingars kunskap och erfarenheter. Att förklara för en IS-terrorist varför dennes tolkning av islam är rent felaktig kräver djup kännedom om både religion och psykologi.
Min församling har sedan Syrienkrisens inledning tagit sitt ansvar genom informationskampanjen Stoppa krisen. Jag är övertygad om att det inte är mindre islam, utan rätt islam som är lösningen.
Det är ett faktum att många människor som har deltagit i IS så kallade kalifat i Syrien nu har återvänt till sina europeiska hemländer. I många länder har även rättsprocesser inletts mot dem. Det har också blivit allmänt känt vilka oerhörda former av grymhet, barbari och övergrepp mot mänskligheten de som rest ner till IS på ett eller annat vis medverkat till.
I Sverige har vi ett rättssystem som inte är anpassat för dessa grova övergrepp mot mänskligheten. Brotten är svåra att bevisa. Straffen står inte i proportion till brotten. Det är upp till den svenska staten att avgöra hur detta ska bli möjligt, som religiös ledare vill jag inte spekulera i hur det ska ske. Men i dagsläget är en sak säker, att om dessa människor får genomgå en rättsprocess i Sverige kommer många av dem att röra sig ute i samhället en dag. För ett sådant scenario behöver samhället i så fall vara rustat.
I dagsläget har våra metoder, vår kunskap och vår inställning till samhällsproblemen många brister. Situationen riskerar därför ständigt att förvärras. Vi är rädda för varandra – även för varandras åsikter. Vi lever i ett samhälle där nya former av extremism ständigt frodas. Polariseringen ökar, likaså avstånden mellan människor. Motsättningar mellan religiösa, etniska och politiska grupper övergår ofta till rent fysiskt våld. Att vi nu ska vara redo att även hantera IS-terrorister är svårt att tro, men fortfarande aktuellt och ett faktum.
Riktade insatser mot våra utmaningar, underbyggda av gemensamt förvärvad kunskap, är den bästa lösningen. För detta behöver vi mötas. Även om jag motsätter mig att Sverige ska ”kalla hem” terrorister, då jag i artikeln främst talar om de som redan kommit hit, så anser jag det även vara fel att låta andra stater och folk hantera dessa åt oss. Det framgår även av en intervju i SVT av en kurdiska befälhavare, att Sverige bör ta ansvar för sina medborgare.
De utgör inte bara ett hot mot Sverige, utan mot hela världen. De radikaliserades troligtvis på svensk mark. Vi, om någon, hade möjligheten att förhindra detta. Det är min förhoppning att vi en dag blir rustade för att kunna förhindra att det någonsin sker igen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.