Skillnad mellan hedersförtryck och slöjan

Skillnad mellan hedersförtryck och slöjan

Expressen debatt 21/7 -17

Replik

Det är synd att det är aktivister mot hedersförtryck som allra mest högljutt vill definiera vad olika muslimska symboler betyder, påhejade av de i samhället som hyser förakt mot islam i allmänhet, skriver imamen Kashif Virk. 

Devin Rexvid skriver ännu en artikel om den muslimska slöjan. Ordvalen känner vi igen från hans tidigare artiklar i ämnet, och som jag haft möjlighet att bemöta här på Expressen Debatt.

Det problematiska med hans artikel är att slöjan essentialiseras utifrån en förutfattad definition som Rexvid beskriver med mycket laddade ord. För Rexvid och hans likar kan slöjan inte innebära annat än ”förtryck”, ”könsapartheid” eller ett ”sexistiskt plagg”.

Det är synd att det är aktivister mot hedersförtryck som allra mest högljutt vill definiera vad olika muslimska symboler betyder, påhejade av de i samhället som hyser förakt mot islam i allmänhet. Jag anser att detta allvarligt skadar förtroendet för de viktiga frågor som de vill lyfta upp. För att kunna göra detta på ett trovärdigt sätt, måste de först och främst kunna se skillnad mellan hedersförtryck och slöjan. Här finns mycket att lära av systerorganisationen Varken Hora eller Kuvad (VHEK).

Ni som läser detta förväntar er säkert att jag ska skriva någon mening om att slöjan visst i vissa miljöer innebär förtryck. Men ni kan likväl förvänta er av debattörer som Rexvid att även de ska lyfta fram kvinnor som bär slöjan som ett uttryck för sin frihet.

Likt Centerkvinnorna skriver i sin artikel, är slöjförbud ett ”ytligt svar på en mångfacetterad fråga”. Att hänvisa till slöjtvång i Saudiarabien och Iran är ett svagt argument, då slöjan fanns långt innan dessa stater bildades. Och för praktiserande muslimer är sexuell frihet inget att eftersträva, varför ”föräktenskapligt sex” är ett underligt argument för att bevisa muslimers ofrihet.

I ett demokratiskt samhälle som har religionsfrihet måste värdepluralism tillåtas inom lagens ramar. Denna pluralism ska i grunden ses som en tillgång för samhället. Inskränkningar av minoriteters friheter bör inte föregås av en onyanserad och obalanserad debatt om vad dessa uttryck innebär.

 

Kashif Virk

Imam, Ahmadiyya Muslimska Samfundet

Du har kanske missat

Upptäck mer från Imambloggen

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa