Prova på ramadan – ny kampanj mot extremism
Med hjälp av en reklamfilm och hiphop-stjärnor vill unga öka förståelsen för ramadan. Kampanjen är tänkt som ett led i att motverka radikalisering. Imamen Kashif Virk tycker det är ett lovvärt initiativ. Själv har han vågat sig ut på Flashback i ett försök att hitta nya sätt att informera om islam.
I år börjar den muslimska fastemånaden ramadan den 6 juni och sammanfaller med nationaldagen. Då lanseras också kampanjen ”Give it up 4 ramadan”.
Projektet finansieras av RAN, Radicalisation Awareness Network, som är EU:s nätverk för att förebygga radikalisering.
Moa Fahlander, som till vardags jobbar som projektledare på Somaliska riksförbundet, var en av 30 unga från 13 olika länder som sökte och antogs till projektet. Under tre dagar i Nederländerna fick de fria händer att komma på en online-kampanj som kan fungera som ett kontrabudskap mot rasism, extremism och intolerans på nätet.
Resultatet blev en kampanj om ramadan och de fick hjälp av anställda på reklambyrån Wieden+Kennedy som bland annat gjort Nikes ”Just do it”- kampanj. I kampanjen ”Give it up 4 ramadan” uppmanas unga att utmana varandra genom att avstå från något under några dagar.
– Vi lever i en värld där många inte kan så mycket om ramadan. Det här är ett lekfullt sätt upplysa om det, men också bjuda in till att vara med, säger Moa Fahlander.
Under ramadans 30 dagar kommer 30 personer, kända och okända, att i videor berätta om vad de tänker avstå från. Hiphopartisten Promoe och komikern Aman Ali är några som medverkar.
– Man får posta videor där man säger vad man ska göra. Själv ska jag fasta och prova ramadan i fem dagar. Jag är inte muslim och har aldrig testat, så det ska bli spännande. Hoppas att jag klarar det. Jag jobbar med personer som fastar en månad varje år och då kanske jag får en förståelse för hur det är att jobba heltid och fasta, säger Moa Fahlander.
Extremism är motsatsen till utbyte för det handlar om att vara i sin egen värld.
När de presenterade kampanjen för representanter för holländska regeringen och företrädare för Google, Facebook och Twitter fick de frågan ”Hur ska det här förebygga våldsbejakande extremism?”
– Det här är en motbild till extremism eftersom det handlar om nyfikenhet och utbyte. Extremism är motsatsen till utbyte för det handlar om att vara i sin egen värld. Det här är förstås inte hela lösningen, men vi hoppas att det får folk att engagera sig, säger Moa Fahlander.
Kashif Virk, som är imam i islamska Ahmadiyyasamfundet vid Bait-ul-Aafiyyat moskén i Stockholm, tycker att det är ett lovvärt initiativ.
– Det är jättepositivt att prova på. Det är ingen andlig konfession du gör utan du försöker sätta dig in i en annan människas situation. Ramadan handlar mycket om det. När du går runt hungrig kan du lättare sätta dig in i fattiga människors situation. Vi uppmanas också att hjälpa fattiga, ramadan är nära knutet till ekonomiskt bistånd, säger Kashif Virk.
Hans generella bild är att svenskar i allmänhet kan ganska lite om religion.
– Man läser om det i grundskolan, men det är kunskaper som lätt glöms bort. Jag minns själv inte vad jag läste om religion i grundskolan. Kunskap kan göra det lättare att leva tillsammans och är därför väldigt viktig.
Du skriver debattartiklar och deltar i paneldebatter, men du startade också en tråd på Flashback för att informera. Hur tänkte du då?
– Haha, det var som att sticka handen i en bikupa. Jag visste att på den sidan finns alla sorters människor, men jag ville ge dem möjlighet att ställa frågor. Det var många som uppskattade att en imam vågade sig in.
När ramadan inleds kommer Kashif Virk att sätta mobilens väckarklocka på 01.00. Då går han upp och ber nattbönen. Sedan är det dags för frukost. Vid två inleds fastan och då ber han morgonbönen. Sedan finns tid att vila lite före dagens arbete.
– De långa dagarna är påfrestande för oss som bor här i norr. Det pågick en diskussion i fjol också om hur man ska förhålla sig till de extrema dygnslängderna och man kom överens om att man kan korta ner fastan eftersom islams lag sharia tillåter detta. I min församling kommer vi att fasta under 18 timmar och bryta den klockan åtta.
Kashif Virk har många gånger fått frågan ”Vad tjänar det till att gå hungrig?”
– Jag brukar svara att det inte är fokus på att gå runt hungrig. Det är fokus på att man granskar sig själv. Man ökar sin fysiska uthållighet, men det andliga är viktigast. Hunger förstärker kroppens spirituella krafter. Det är svårt att beskriva, men man känner mer ödmjukhet och vilja att lägga fokus på bön. Fasta finns inte bara i islam utan också inom judendomen, buddhismen och kristendomen.
Du har varit med om många ramadan, hur påverkas man?
– Ska jag vara ärlig så när man genomgått ramadan är man som en ny person. Detta sitter kvar under några månader, sedan återgår man till det lite mer normala. Sen kommer ramadan igen och då får man en ny möjlighet. Samtidigt går vissa in i ramadan med inställningen att de ska överge en last inom sig. Det kan vara att sluta röka eller snusa.
Det är så tragiskt det som händer i muslimska länder att man inte slutar kriga fastän det är ramadan.
Kashif Virk beskriver ramadan som en träningsperiod där det gäller att inte bara avstå från mat och dryck utan också från sådant som tillfogar andra människor skada.
Under ramadan ska muslimer undvika våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och skvaller.
– Det är så tragiskt det som händer i muslimska länder att man inte slutar kriga fastän det är ramadan. De är inte representanter för islam, men när de påstår sig vara det borde de tänka att det är ramadan och att ”vi borde sluta slåss, söka chans till försoning och be till gud att vi ska sluta kriga”.
Kan verkligen en kampanj som ”Give up 4 ramadan” bidra till att motverka radikalisering?
– Ja, positiva muslimska röster behövs, som motpol till allt det ungdomar kommer i kontakt med genom nätet. Det måste finnas positiva grupper som den här som kallar till godhet. De använder sig av nätet för att sprida budskapet och det är också på nätet som många radikaliseras. Men sedan är problemen med radikalisering förstås mycket djupare än så.
http://www.svd.se/prova-pa-ramadan–ny-kampanj-mot-radikalisering