Vilken form av islam bör vi bejaka?

(Opublicerat)

Under dessa dagar innehåller en betydande del av nyhetsflödet företeelser och termer som allmänt förknippas med islam. Jihadism, islamism och Islamiska staten är ord som de flesta utav oss blivit bekanta med. Det beror på att det just nu pågår ett krig mellan militanta extremister och resten av världen. Dessa extremister utövar en förvrängd version av islam som inte finner stöd varken i religionens urkunder eller i dess grundares liv. Medias rapportering om barbariska, blodlystna och maktlystna terrorister är mycket sannolikt en korrekt beskrivning av vilka människor som vi har att göra med.

Men användandet av muslimska termer i denna rapportering medför vissa problem. Det har bidragit till att många finner det svårt att urskilja dessa terrorister från övriga muslimer. Följer man diskussionen om islam på sociala medier, så finner man att många associerar religionen islam med världens nutida ondska. Man talar om en expansiv politisk ideologi, en sekt som belagt dödsstraff på dem som lämnar den och en religion som föreskriver mord på de otrogna. Den slutsats man drar utifrån dessa dogmer är att en sådan religion bör kriminaliseras i ett demokratiskt land. Om dessa påståenden om islam vore korrekta, så vore jag överens med dem som tycker att denna religion helt bör förbjudas.

Men självfallet håller jag inte med om detta. Jag är övertygad om att islam har mycket att ge världen. I själva verket fanns det en tid då islam förknippades med tolerans, vetenskap och progressivitet. Så var det exempelvis när muslimerna erövrade Jerusalem från det Bysantiska riket år 637, och välkomnades som befriare av stadens befolkning. Man bör komma ihåg att denna erövring inte var ett expansionskrig, utan ett resultat av den oroliga relationen mellan de två rikena.

Den tolerans som muslimer under historien visat prov på var i själva verket ett resultat av en mycket tolerant lära. I koranen konstateras att inget tvång får råda i religiösa ärenden (2:256). Koranen säger att ett lands regenter ska vara förtroendevalda (4:59) och att de sedan ska regera genom samråd med befolkningen (42:38). Utövare av andra religioner ges inte enbart religionsfrihet, utan muslimer förväntas även beskydda kloster, tempel, synagogor och kyrkor (22:45). Dessa utvalda föreskrifter kan anses vara föregångare till den moderna demokrati som vi har idag. Det var dessa egenskaper som fick utomstående att en gång i tiden berömma islams profet för hans bidrag till mänskligheten.  Jihad, kalifat och sharia är muslimska termer som en gång i tiden var ämnade till att etablera mänskliga rättigheter. I dag har de blivit mer kända som det diametralt motsatta. Inom vetenskapen har muslimska forskare likt al-Farabi, Ibn Sina, Ibn Rushd och Al-Khwarizmi lämnat djupa avtryck i historien.

Denna form av islam borde bejakas och få mer utrymme i den offentliga debatten, för den finns och utövas även idag. Miljontals muslimer lever i demokratiska länder och är aktiva inom arbetslivet. Bland dem finns akademiker, forskare och läkare. Demoniseringen av deras religion innebär självklart att de känner sig oroliga för framtiden. Men skulle man ge mer utrymme att beskriva och främja den form av islam som dessa personer utövar, är jag övertygad om att det skulle få en mycket positiv effekt på lång sikt. Detta kan även leda till att vi vinner kampen mot terrorismen, genom att övertyga terroristerna om att deras utövning av islam inte anses vara representativ ens av utomstående och att de därför förlorar sin religiösa legitimitet. Det är med denna legitimitet som de idag lyckas locka många från västvärlden att ansluta sig till dem.

Media spelar således en betydande roll i kampen mot terrorismen. Det vore önskvärt om media intar en position där de stödjer de positiva krafterna inom islam, och hjälper oss utövande muslimer att försöka påverka opinionen om vår religion på ett positivt sätt.