Islam radikalisering och integration

Tal vid Jalsa Salana 2015

Medverkande bl. a. Mona Sahlin, Samordnare mot våldsbejakande extremism

I Allahs den Nåderikes den Barmhärtiges namn

Respekterade ordförande, politiker och gäster,

Det är en ära att idag få möjlighet att tala inför er om ett mycket viktigt ämne, vars ansvar tynger våra axlar och inte lämnar någon utav oss oberörd. Under de senaste månaderna har hundratals svenska medborgare rest till Irak/Syrien för att strida med en militant grupp som sprider död och förskräckelse. Enligt en rapport från CNN har cirka 11 000 människor världen över gjort denna ödesdigra resa. För oss muslimer är detta särskilt oroväckande, eftersom resande individer hänvisar sitt agerande till Islam och till de skyldigheter som denna religion föreskriver oss.

Enligt Säkerhetspolisen finns det en organiserad verksamhet bakom detta fenomen. Individer i demokratiska länder stödjer olika terrorgrupper genom finansiering, rekrytering, offentlig uppmaning till terrorbrott, resandeverksamhet samt praktiskt stöd till terrorism på olika sätt.

Å andra sidan har opinionen emot Islam förändrats dramatiskt. Många är det idag som känner sig hotade av muslimers närvaro. Generaliseringen och okunskapen angående Islam och muslimska grupper har nått en förfärlig nivå, och detta förekommer även i de allra högsta kretsarna. Nyligen framträdde gruppledaren för Sveriges tredje största parti i SVT Agenda och påstod att: ”Islam enligt Qur’anen är fullt jämförbart med nazism”.

Dessa omständigheter gör att vi Ahmadiyyamuslimer är särskilt tacksamma till er gäster som besöker oss denna dag. Det ger oss en möjlighet till att fördöma terroristhandlingar som sker i namnet av vår religion, till att delge er om vårt arbete för att motverka radikalisering och islamofobi samt till att kunna berätta för er vad vi anser vara Islams sanna lära.

Islam Ahmadiyya Samfunds nuvarande kalif, Hans Helighet Mirza Masroor Ahmad, har varit en ledande muslimsk företrädare som verkat för fred och uppmanat sina anhängare till fullständig lojalitet gentemot sin stat och sitt samhälle. Vid invigningen av samfundets moské i London sade Hans helighet:

”En sann muslim kan aldrig höja en hatfylld röst mot sina medborgare, eller för den delen mot den ledande myndigheten eller tidens regering. Det är en sann muslims ansvar att denne skall förbli lojal och till fullo följa lagarna i det land som denne är medborgare i.”

För att motverka radikalisering och islamofobi i Västvärlden har Hans helighet uppmanat ahmadiyyamuslimer till ett omfattande arbete för att sprida information och att hålla fredsseminarier. Enligt denna instruktion har AMS Sverige under de senaste 7-8 åren delat ut cirka en miljon broschyrer med budskapen ”Muslimer för fred” och ”Kärlek för alla, Hat mot ingen”. Nyligen anordnade vår församling en interreligiös panel på ABF Stockholm med temat ”Religionens bidrag till världsfreden”, och liknande program sker även i andra städer som Göteborg, Malmö och Luleå. Moskén i Göteborg får regelbundna skolbesök där barn och ungdomar får möjlighet att studera religionen på nära håll. Genom kontakt med myndigheter och politiker försöker Samfundet påverka opinionen angående Islam. Flera debattartiklar och intervjuer av Samfundets imamer och företrädare har på senare tid förekommit i olika medier. En annan viktig del av detta arbete är att nå ut till församlingens ungdomar, och betona vikten av att utbilda sig och till att bli en del av det svenska samhället. Enligt Hans Helighet Mirza Masroor Ahmad är definitionen av integration följande:

Enligt mig är definitionen av integration att man blir en del av samhället; att man bistår samhället; att man genom att följa lagarna uppvisar sin lojalitet gentemot landet. Detta är sann integration.

I sanning är det en plikt för varje ahmadiyyamuslim att sammansmälta med folket av det land som denne bor i, och att man är lojal gentemot sin nation

Hans helighet har även givit riktlinjer till hur arbetet gentemot radikalisering kan genomföras. I en intervju med den brittiska radiokanalen LBC i januari föreslog Hans helighet att poliser och säkerhetsvakter borde vara bättre beväpnade och rustade för att bemöta terrorhandlingar. Han sade också att statliga myndigheter borde övervaka och ha insikt i vad som yttras under predikningar i landets moskéer samt i muslimska lärosäten. Denna information är viktig att besitta för att kunna upprätthålla lag och ordning.

Men allt detta arbete till trots, så kanske ni tänker att förvisso är detta mycket positivt. Men representerar dessa åsikter även den lära och religion som ni tillskriver er? Är det Islam som har lärt er att agera på detta sätt?

Islam lär oss hur vi på bästa sätt kan uppfylla två huvudsakliga skyldigheter; våra skyldigheter gentemot Gud, och våra skyldigheter gentemot andra människor. Dessa två saker går inte att separera från varandra, och ingen urskiljning görs mellan olika människor i detta avseende. Under sin farvälspredikan sade den Helige Profeten Muhammad (afvh) att: Likt fingrarna av båda händer är lika, så är alla människor varandra jämlika. Ingen har någon rätt, något företräde att utkräva från någon annan. Den Heliga Qur’anen fastslår att hudfärg och folkslag bildats för identifiering, och inte för diskriminering (49:14).

När det gäller att ta livet av en oskyldig människa, konstaterar den Heliga Qur’anen att: För den som oberättigat tagit livet av en människa, skall det vara likt denne dödat hela mänskligheten (5:33). Islam förklarar även religionen vara fri från allt tvång och förtryck. (2:257)

Gällande lydnad och lojalitet gentemot staten är Qur’anens budskap tydligt:

”O ni som tror, lyd Allah, och lyd Sändebudet, och lyd även de som innehar maktposition bland er.” (4:90)

Angående terror, konstaterar den Heliga Qur’anen att fitna, dvs att sprida rädsla och terror, är värre än dråp (2:192). Den Helige Profeten (afvmh) sade även att en muslim är den vars hand och tunga andra går säkra ifrån. Själva ordet muslim betyder en fredlig och fredsspridande person.

Grundaren till Islams Ahmadiyya Församling, Hans helighet Mirza Ghulam Ahmad, var mycket negativt inställd till samtida muslimers tolkning av jihad, och påpekade att extremistiska mullor ingjutit barbari och galenskap i sina anhängare genom att uppmana till våld i religionens namn. Visserligen tillåter vår religion väpnat självförsvar, men ahmadiyyamuslimer är övertygade om att terroraktioner inte har någon plats i islam, och att religion och politik är två saker som måste hållas separat om vi önskar att etablera fred på jorden. Den form av jihad som församlingen förespråkar är att etablera islams sanna läror, samt att bemöta kritik mot religionen med pennan och i skrift. Vi är däremot övertygade om att religiösa värderingar, vilka även är universella värderingar, måste införlivas i världspolitiken för att uppnå varaktig fred. Dessa värderingar är bland annat rättvisa, godhet, moral, uppfyllandet av eder och förbund samt tolerans. Som ett religiöst samfund arbetar vi aktivt med att införliva dessa värderingar och till att övertyga våra medmänniskor om deras betydelse. Nyckeln till framgång tror vi är fullständig empati för mänskligheten, med total avsaknad av egenintresse. Jag skulle vilja avsluta med ett citat av Ahmadiyyasamfundets grundare, Hans Helighet Mirza Ghulam Ahmad, som skrev:

”Önska alla lycka med ett sant hjärta. Det bör inte finnas någonting inom dig förutom sanning och när du riktar dig mot andra människor ska du inneha enorm empati för mänskligheten. Om du strävar efter att Gud skall vara nöjd med dig måste du behandla människor med jämlikhet… Vår princip är att ha sympati och kärlek för hela mänskligheten. Om du ser att det brinner hos din Hinduiske granne och du inte hjälper till att släcka branden är du sannerligen inte en av mina anghängare. Om någon av mina anhängare ser en Kristen som blir angripen och inte skyndar till dennes hjälp för att rädda denne, då är han sannerligen inte en av mina anhängare.”

[Siraje Munir, r-k volym 12 sidan 28]

Jag vill tacka våra ärade gäster för att ni besökt oss denna dag för att visa ert deltagande. Må Allah skänka er frid och välstånd. Amin