EU:s framtid

(Opublicerat)

EU genomgår just nu en mycket påfrestande period. Kriget i Ukraina, den ekonomiska krisen och den ökande främlingsfientligheten är kännetecken för detta. Konflikterna och misstron ökar på alla nivåer. Europa står vid ett vägskäl som kräver planering och agerande, för att säkra en trygg framtid.

Redan innan krisens begynnelse fanns det vissa röster som talade om hotbilden mot Europa. En sådan var den av Hazrat Mirza Tahir Ahmad, f.d. kalif inom det globala Islams Ahmadiyya Samfund. Under 90-talet besöktes han ofta av Roger Kaliff, kommunfullmäktige i Kalmar kommun. Kaliffs avsikt med besöken var att få ökad insikt i Europas framtid, i synnerhet hur det skulle gå för Sverige? Han nämnde att den ökade tillkomsten av migranter, särskilt de som färdats över Medelhavet till Sydeuropa, orsakade en ökad misstro mot invandringen. Andra politiska förändringar bidrog till ett ökande hot mot säkerheten och sammanhållningen mellan EU:s länder.

Hazrat Mirza Tahir Ahmad förklarade att Sovjetunionens fall i början av 90-talet ansågs vara en mycket positiv händelse i Europa, men i själva verket var denna historiska incident inget man borde ha firat över. Det beror på att när det fanns två världsmakter, USA och Sovjet, så kunde de mindre länderna andas frihet under den ständiga konflikt som rådde mellan de båda makterna. Även rasistiska och nationalistiska tankar hölls tillbaka, delvis i rädslan för att de som skulle tänkas kunna utsättas för dem skulle söka tillflykt i socialismen.

Ur en religiös synvinkel hade hatet mot den islamiska världen funnits i århundraden. Historiska figurer i den muslimska historien hade anklagats för mycket av världens ondska, och Balkankriget var ett praktexempel på detta.

Europas sätt att hantera detta genom att med alla medel förhindra den muslimska världens vaknande, ledde till att polariseringen mellan urbefolkningen och minoriteterna ökade. Detta skedde bland annat genom att islamkritiker hyllades, för att gynna opinionen för angrepp mot muslimska länder. Samtidigt gav man mer utrymme för islamistiska despoter och organisationer i media, än vad man gav till liberala muslimer som önskade försvara sin tro genom sund argumentation från urkunderna. Den misstro som man lät froda mot muslimer gav sedan utfall även mot andra minoriteter.

Hazrat Mirza Tahir Ahmad varnade för att detta agerande i längden skulle leda till att Europas egen integritet skulle nedsvärtas. De positiva, demokratiska värderingarna som tagit flera sekler att forma, riskerade då att bli försummade.

Han förklarade att EU uppstod i vakuumet av Sovjetunionens fall, för att skapa en motpol till den enda världsmakten USA. Det bildades ett starkt ekonomiskt och politiskt samarbete för att säkra Europas intressen.

Under den tiden var arbetslösheten ett stort problem, särskilt i Sverige. Nedskärningar hade lett till att många blivit arbetslösa, samtidigt som de som fick behålla sina arbeten fick samma ersättning som tidigare. De som satt i styrelserna fick dock fortsatt enorma summor. Detta bidrog till att öka klyftorna och polariseringen mellan rika och fattiga. Enligt Tahir Ahmad borde man istället ha behållit antalet anställda, men istället minskat arbetstimmarna och ersättningen. Det skulle leda till att en samhörighet uppstod, och så att man hade kunnat genomgå kristiden som ett enat folk. Den sänkta levnadsstandarden hade då inte haft en allvarlig verkan, med övertygelsen om att alla upplevde den samtidigt.

Under kristiderna ökade istället den fientliga inställningen mot de välställda utlänningarna, och även alla andra invandrare som man ansåg vara en orsak till problemet. Toleransen mot främlingsfientliga partier och deras agenda skulle då komma att öka – något som vi tydligt kunnat se i vår tid.

Den fientlighet som Europa genom sitt agerande själv bidragit till mot minoriteter skulle nu sammanlöpa med den ekonomiska krisen. Den skulle bli så stark att den till och med skulle rubba Europas demokratiska värderingar. Man hade tagit en mycket farlig väg att gå.

Än finns det hopp om att finna lösningar till de mångfacetterade motgångar som Europa nu upplever. Men det krävs att man i samråd med individer av alla nivåer och minoriteter gör en detaljerad analys som innefattar alla faktorer. Vi måste ödmjukt inse våra misstag för att kunna ställa dem tillrätta igen.