Ahmadiyya och religionsdialog

Svensk kyrkotidning Nr 2, 16 februari 2018

Sverige är ett av världens mest sekulärt präglade länder. Detta kan bland
annat innebära att intresset för religion hos många är begränsad, så
även kännedom om dess betydelse för människor. Ofta utpekas religion
som en källa till konflikt och splittring, eller någonting som fördjupar och
cementerar våra olikheter.
Men i dagens Sverige finns flera exempel på hur religiöst orienterade
människor av olika bakgrunder samverkar och samtalar med varandra.
En aspekt av denna samverkan sker genom religionsdialog.
Religionsdialog innebär att företrädare eller anhängare av olika religiösa
traditioner går samman och diskuterar tro- och livsfrågor. Det kan ske i
mer eller mindre organiserade former, som i seminarium eller
workshops. Genom dessa möten ökar inte bara kunskapen om andra
traditioner, utan det etablerar även en vänskaplig relation mellan
samfunden.
Det är intressant här att påpeka att liknande samverkan, som innefattar
både dialog och vänskap, skulle vara mycket svår att upprätta i andra
intressesfärer, exempelvis supporterorganisationer inom idrott eller i
politiska rörelser med olika ideologiska inriktningar.

Islams Ahmadiyya Församling
Jag är imam inom en inriktning av islam som heter Ahmadiyya. Det är i
grunden en messiansk rörelse. Vår grundare, Hazrat Mirza Ghulam
Ahmad (frid vare med honom – d. 1908), gjorde anspråk på att vara den
utlovade reformatorn inom islam (mahdi), vars ankomst hade
förutspåtts av profeten Muhammad (Guds frid och välsignelser vare med
honom). Han betraktas enligt dessa profetior även som den utlovade
messias, vars proklamerade uppgift var att återupprätta islams
ursprungliga läror om andlighet, moralitet, rättvisa och fred.
Idag leds samfundet av en kalif (efterträdare), och Ahmadiyyas
nuvarande ledare heter Hazrat Mirza Masroor Ahmad, som bor i London.
Hans helighet har under sin tid som andlig ledare av
Ahmadiyyasamfundet rest världen runt och presenterat islams läror
inför både religiösa och politiska ledare, såväl som för allmänheten. År
2016 besökte Hans helighet Sverige, och invigde då den nya
Mahmoodmoskén i Malmö.

Ahmadiyya i Sverige
Islams Ahmadiyya församling var bland de första muslimska rörelserna
som aktivt bedrev mission i Sverige. Den förste imamen, Sayyid Kamal
Yusuf, anlände till Sverige år 1957. Islam var ett relativt nytt fenomen vid
den här tiden, och därför fick imam Yusufs arbete stort medialt intresse.
Han medverkade även i programmet Världsreligionernas möten på
Sveriges television (källa: Röster i radio, nr 2, jan 1958).
År 1976 invigdes Sveriges första moské, Nasirmoskén, i Göteborg. Den
finansierades av medlemmar av Ahmadiyyasamfundet. De imamer som
arbetade vid moskén under den första period berättar om hur de tog
emot stora entusiastiska grupper som kom på studiebesök. Dessa besök
fortsätter än idag.

Ahmadiyya och religionsdialog
Islams Ahmadiyya församling har idag 2 moskéer och fem församlingar i
Sverige, belägna i städerna Göteborg, Malmö, Stockholm, Kalmar och
Luleå. Gemensamt för dessa församlingar är att verksamheten innefattar
regelbunden dialog med andra trossamfund. I de större städerna både
anordnar och deltar Ahmadiyya i interreligiösa seminarium och samtal.
Temat för dessa sammankomster berör olika slags existentiella,
teologiska och sociala frågor.
Som exempel återges här nedan tre seminarier som anordnades under
november 2017

Religionsfobi i det samtida Sverige
Den 21 november hölls ett panelsamtal med ovan tema på ABF
Stockholm. I panelen ingick Aron Verständig (ordförande, Judiska
församlingen Stockholm, Jacob Rudenstrand (generalsekreterare,
Svenska evangeliska alliansen), Elias Carlberg (projektledare, Sveriges
interreligiösa råd) och jag själv. Samtalet kretsade kring de utmaningar
religiöst orienterade människor i Sverige står inför när det gäller att
förklara betydelsen av sin tro, samt vilken representation av religion som
förekommer i offentligheten.

Hur skapades världen enligt min tro?
Den 23:e november anordnades ett seminarium i Nasirmoskén i
Göteborg med temat ”Hur skapades värdlen enligt min tro?”. I detta program deltog företrädare från Hare Krishna-rörelsen, Judiska
församlingen, Svenska kyrkan och Islam Ahmadiyya församling.
Seminariet leddes av Daniel Andersson, universitetslektor i
religionsvetenskap på Göteborgs universitet. Programmet lockade över
100 besökare.

Mattraditioner inom olika religioner
Den 29 november anordnade Tro & Tolerans ett möte i
Mahmoodmoskén i Malmö, där man diskuterade olika traditioner kring
mat- och dryck inom olika religioner och hur riktlinjer kring kost
tillämpas i samhället. Medverkande var företrädare från buddism,
judendom, olika frikyrkor samt imam Rizwan Afzal från Islams
Ahmadiyya församling.

Religionsdialog skickar en viktig signal
Religion är ett återkommande tema i såväl traditionella som alternativa
medier. Ofta är det negativa uttryck som uppmärksammas. Att det finns
bristande intresse för att bevaka trevliga och fredliga religionsdialoger
likt de som beskrivits ovan, är något som vi som engagerar oss i detta
fått en bitter erfarenhet utav. Den negativa bevakningen av tros- och
religionsfrågor påverkar även synen om andra religioner hos våra egna
utövare. Ofta stöter man på muslimer som hyser förakt mot Israel och
dess befolkning på grund av vad de läser om konflikten med palestinier,
eller om kristna som uttrycker sig hatfyllt mot islam och muslimer
eftersom kristna förföljs i delar av den muslimska världen. Att
företrädare för våra religioner träffas och samverkar skickar därför en
god signal till samhället om att religionen har kraft att förena.
Inom Islams Ahmadiyya arbetar vi med denna övertygelse som
ledstjärna, och vi tror på dialog trots olika uppfattningar och
livsåskådningar. Som imam känner jag mig manad att även delta i samtal
med Humanisterna, just för att dialogen med dem skapar ny kunskap
och nytt perspektiv både för mig själv och alla de som lyssnar.
Vår positiva inställning till religionsdialog grundar sig i själva verket i den
livssyn som Ahmadiyyas grundare Hazrat Mirza Ghulam Ahmad (frid vare med honom)
framförde. I en av Hans helighets böcker skriver han:

”Vår grundsats är att man ska vara medmänsklig mot hela skapelsen. Om
en person ser att det brinner hos sin hinduiske granne och inte reser sig
för att släcka elden, så säger jag i sanning att han/hon inte tillhör mig.
Om en person bland våra anhängare ser att någon angriper en kristen,
och inte hjälper denne att komma undan, så säger jag i all korrekthet att
han/hon inte tillhör oss” [Siraj-e- Munir, sidan 28]

Dialogen mellan religioner måste fortsätta
Religionsdialog innebär för många att försökq övertyga sin
samtalspartner om sina egna religiösa traditions förträfflighet. Då jag
själv tillhör ett missionsinriktat samfund, anser jag även att fler tillfällen
för detta bör förekomma.
Men det finns även en utmaning som alla religionsutövare står inför,
vilken är relaterad till sekularism och bristande tilltro till etablerade
former av religion. Som troende är jag övertygad om att religion har
mycket att tillföra ett samhälle vars högsta ideal framställs som
materialistiska och mundana. Inom de etablerade religionerna finns
värderingar som är gemensamma, likt andlighet, empati och filantropi.
Det är således positivt om man genom interreligiös dialog gemensamt
förmedlar dem till samhället. Som troende kan det också ingå i vår
strävan efter en bättre värld. Just därför hoppas jag att religionsdialogen
fortsätter och blir mer omfattande.