Varför flyttar sig ramadan varje år? 11 vanliga frågor och svar om ramadan


Metro 26/5

Fastemånaden ramadan är en av årets viktigaste muslimska högtider. I samband med att den faller in är det vanligt att muslimer får en hel del frågor om hur det hela går till.

Fasta är något som finns i flera religioner. Vi tog hjälp av imamen Kashif Virk från Islams Ahmadiyya Församling Stockholm för att få svar på de vanligaste frågorna om den muslimska fastan ramadan. Den inträffar den 26 maj och slutar den 24 juni i år, men datumen kan skilja sig.

Varför fastar man under ramadan?

– Fastan är en av islams fem grundpelare, så det är en av de fem formerna av dyrkan som Gud har lärt muslimer. Grundpelarna är trosbekännelsen, bönen, allmosan, fastan och vallfärden till Mecka.

Bör alla fasta eller finns det vissa som bör låta bli?

– De som inte ska fasta är sjuka, de som är på resande fot, ammande och vi brukar också räkna in barn i kategorin som inte bör fasta. Men det finns ingen strikt ålder för när barn ska börja, utan det är personligt. Man brukar säga upp till 16-17-årsåldern, men det beror på.

Vad är det man avhåller sig ifrån under en månad från gryning till solnedgång?

– Mat, dryck och sexuella samlag är det man avhåller sig ifrån. Man ska också vara extra noga med att inte ljuga, inte gräla och att försöka göra så mycket gott som möjligt. Även om det är en del av islamsk lära i vanliga fall också så är ramadan en särskild träningsperiod där man avstår från onda vanor och utvecklar sina goda egenskaper.

Varför just mat, dryck och sex?

– Mat och dryck är för att man bland annat ska känna hur fattiga människor har det, för att man ska kunna öka medlidandet och medkänsla för dem. Genom att avstå från föda brukar man också säga att ju mer hungrig man är desto mer förädlad blir ens bön till Gud. Så man minskar på den fysiska födan samtidigt som man ökar den spirituella födan. Det är samma sak med samlag, det är också en fysisk njutelse som man drar ner på.

Varför flyttar sig ramadan varje år?

– Det muslimska året följer, likt judarnas kalender, månen. Därför är året tio dagar kortare.

Finns det några särskilda sedvänjor som pågår under just ramadan?

– Man bjuder varandra, släktingar och vänner och även andra, på iftar, måltiden som bryter fastan. Sedan är det också extra gudstjänster i moskén. Muslimer försöker också läsa koranen så mycket som möjligt under ramadan.

Från solnedgång till gryning – vad är tillåtet och inte tillåtet att äta, dricka och så vidare?

– Man får äta och dricka vad man vill. Förutom alkohol och griskött, men det får man inte göra i vanliga fall heller. Men i övrigt får man äta, dricka och ha samlag då.

Hur fungerar det rent praktiskt med att fira ramadan i Sverige?

– I Sverige blir det så att det bara är några timmar per dygn som man inte fastar. Så det gäller att planera, särskilt hur mycket vätska man ska få i sig och balansera det hela. Man kan också försöka att ta en tupplur när man har möjlighet. Det är förstås krävande för de som arbetar. Det är normalt och de flesta brukar säga att man kommer in i det efter två-tre dagar.

Hur är det att fira Ramadan i ett land som inte är muslimskt? 

– När man är i ett muslimskt land så har man det hela tiden i sin omgivning och miljö. Man påminns om fastan, andra talar om det, man samtalar om dess välsignelser och hur man mår i kropp och själ. I Sverige har man inte så många att tala med, utan det är då i moskén i kvällarna när vi ses. På dagarna får man ofta en hel del frågor och funderingar från de som inte fastar.

Vilka vanliga frågor brukar du som imam få om ramadan från folk som inte fastar?

– Jag tycker att de frågorna du ställde nu var väldigt representativa för de frågor och funderingar man får!

Är frågor välkomna? Eller kanske irriterande?

– Nej, nej, inte alls irriterande. Vi blir jätteglada när folk frågar och är intresserade!